- Project Runeberg -  Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915-1916 /
201

(1916) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sydslaviska rörelsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i olika former och grader hos olika folk. Njuggast är
den hos de hushållsaktiga och mot främlingen mer
likgiltiga bulgarerna. Blir jag i Sofia inviterad till ett
hem, vankas vanligtvis den »turkiska» förplägnaden
(svart kaffe och sötsaker), eller ock är det en enkel
tesupé, men alltid mycket måttfullt i fråga om mat och
dryck. Serberna äro vida mer tillgängliga och
förbindliga, hjärtliga och gästfria, men även hos dem
överskrides sällan måttlighetens och nykterhetens gräns.
Kroaterna däremot utöva en materiell gästfrihet, som
förenar den ryska hjärtligheten med den polska
frikostigheten. Och i deras umgängesliv med siratliga
former och dignande bord (jag tänker naturligtvis på
tillståndet före kriget) finner jag just det där ungerska
draget. Det är i längden ansträngande nog att kyssa
alla damer i en salong på handen eller att vända sin
kind till lika många kyssar åt gamla och nya manliga
bekanta, och det är stundom ännu mer påkostande att i
mer eller mindre korrekta kroatiska ordalag besvara alla
skåltal, som den fungerande ceremonimästaren vid
bordet, rex bibendi, behagar föreslå för en gäst. Om
jag reser på den serbiska landsbygden, kan jag i bästa
fall träffa på en sådan där angenäm gästgivare som
vår hederlige skollärare i Jagodina. Men kom till
grevinnorna Jelatsjitj’ (sondöttrar till den store
härföraren av 1848) herrgård nära Agram eller till
författaren Babitj-Gjalskis präktiga hem på landet och
man är som förflyttad till ett franskt château med
gammal kultur och tradition.

Vid mitt senaste besök i Agram hösten 1915 fann
jag naturligtvis ett helt annat Kroatien, ty det ligger
inom det vidsträcktare krigsgebitet, och här spårades
mycket kraftigt motåtgärderna mot den serbiska
propagandan. All privat telegrafering till Agram var
förbjuden, dyrtiden gjorde sig mycket kännbar, och den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:17:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaslaverna/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free