- Project Runeberg -  Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915-1916 /
234

(1916) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien och det makedoniska problemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samband med den manliga partens långa vistelse i fält.
Och det finns väl även fall, då de döda stått upp ur sin
förmenta grav och återfordrat rättigheter, som de
faktiskt gått förlustiga. Ett hemskt fall känner jag från
Prag inom min närmare umgängeskrets. Det var en
intelligent, rikt begåvad fru, en gång prisad för sin
skönhet. Under kriget stegrades hennes nervösa
sjuklighet — hon trodde, hon skulle mista förståndet
— ända därhän, att livsbördan blev för tung. Först
sökte hon döden i badet genom att avskära en
pulsåder. Då detta misslyckades, tillgrep hon (det skedde
våren 1915) ett verksammare medel: kläderna
indränktes med fotogen och antändes...

*



Det är beaktansvärt, att tre så subtila skalder som
Slavejkov, Todorov och Javorov kunnat alstras på en
mark så prosaiskt torr som den bulgariska. Landet är
naturskönt, men det bulgariska folket är övervägande
strävt och segt, om ock »fullt av hetsigheter». Särskilt
efter Balkankrigen och genom bulgarernas allians med
centralmakterna ha de icke haft någon god press i
Europa utom den tyska. Man har kallat dem
Balkanhalvöns barbarer, och det ligger en viss sanning däri,
ty de ha något av de forna germanernas ursprungliga
råhet och okänslighet, och den finsk-bulgariska
härstamningen från Asien röjer sig nog ännu hos dessa
slaver både i det yttre och det inre. Serberna kalla
dem numer rent ut för »hunner» och frånkänna dem
släktskap med sydslaverna, ehuru de naturligtvis äro
vida mer slaver än t. ex. rumänerna äro romaner. Det
kan emellertid ej nekas, att de i hela sitt sätt äro
mycket olika de veka, fantasirika serbokroaterna och
att det i den bulgariska nationalkaraktären med dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:17:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaslaverna/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free