- Project Runeberg -  Slaverna och världskriget. Reseminnen och intryck från Karpaterna till Balkan 1915-1916 /
242

(1916) [MARC] Author: Alfred Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgarien och det makedoniska problemet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


När serberna under det andra Balkankriget hade
intagit hela Makedonien till och med Ochrid i förening
med grekerna, tillfogades bulgarerna ett slag, som
tillintetgjorde årtiondens kulturarbete från bulgarisk sida,
och genom att slitas från Turkiet har det arma
Makedonien tills vidare endast råkat ur askan i elden. Det
har lidit förfärligt under Balkankrigen och världskriget,
även om inga belgiska konstskatter därvid gått
förlorade, och Carnegiekommissionens digra utlåtande
lämnar förfärliga intyg om serbers, bulgarers och grekers
svåra framfart. Ehuru serberna icke fingo kvarstanna
länge i de ockuperade områdena, ha de dock hunnit
»serbisera» ganska betydligt. Barnen tvungos att lära
sig serbiska, även om deras bulgariska börd var
oomtvistlig; överallt i bulgariska städer anlades tryckerier,
och tryckskrifter med bilden av tsar Stefan Dusjan »den
mäktige» spredos på landsbygden. Nu åter är det —
tills vidare — bulgarernas tur att ersätta dessa
läroböcker med bulgariska och smycka dem med träsnitt
av de frejdade tsarerna Asen och Samuel...

Men bulgarernas livliga intresse för Makedonien har
ock en ekonomisk bevekelsegrund. I grund och botten
är bulgaren en fridsam, sparsam jordbruksarbetare eller
herde, som dock i farans stund visar prov på storartad,
spontan tapperhet. Ekonomien är dock för honom
huvudsaken, och den politiska friheten är så ljuv därför
att den ger den bästa garantien för materiell välgång;
såväl av den turkiske agan (godsägaren) som den
grekiske fanarioten (prästen) har den bulgariske
bonden haft alltför sura erfarenheter. Och det är just
det ekonomiska skälet, som drivit bulgaren att ingripa i
den makedoniska frågan. Redan före det rysk-turkiska
kriget 1877 utvandrade slaver från Makedonien österut,
och efter 1895, då de makedoniska friskarornas vårliga
strövtåg blevo konstanta, ha fågelfria makedonier i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 23:17:11 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jaslaverna/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free