Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 4. Vid Dnjepr och Volga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■odygder skördade han hugg och slag inom som utom klostret, men
djäflarna flydde för hans undergörande dårskap.»
Men ju närmare jag kom helgedomen, dess mer bleknade mina
illusioner, och den stämningsfulla pieteten aflöstes efterhand af
skeptiska reflexioner och världsliga idéassociationer. Glansen och
ståten hos de sex klosterbyggnader och kyrkor, som äro hopgyttrade
kring det höga, fristående klocktornet, ännu högre än »Ivan Veliki»
i Moskva, passar föga till det mänskliga elände af sjukdom, lättja,
smuts och tiggeri, som i trasiga skepnader hopar sig vid
klostermuren och inne på gården. Naturligtvis saknas icke salustånd med
reliker och fromma tryckalster, och i pilgrimsvärdshusen serveras öl
och brännvin i långa banor till priser, som just inte tyda på kristlig
offervillighet.
Äfven själfva Grotteklostret, som för öfrigt har eget tryckeri,
•sjukhus, bageri, vaxljusfabrik med mera, består sig med ett särskildt
hotell (220 rum) för vallfärdande samt en matsal för 800 personer
med middag ä 25 kopek kuvertet; dessutom få 2,000 personer
dagligen fri kost — en praktisk, välgörande sida af klosterlifvet som
är kanske dess vackraste,. Härvid får man dock ej glömma, att
hvad klostret ger med ena handen, dubbelt tas igen med den andra
genom den nästan obligatoriska intäkten af allmosor och fromma
stiftelser.
Och redan vid ingången till katakomberna var stämningen totalt
bortblåst: anblicken af väggmålningarna om den yttersta dagen och
om lifvet efter detta hafva en nästan motsatt verkan och kunna
försätta en humorist i det muntraste själstillstånd. Änglarna, alla
stöpta i precis samma form, hafva synbarligt mycket tråkigt i
himmelriket, hvaremot djäflarna, försedda med apfysionomier och
ödle-svansar, roa sig på mångfaldigt sätt och se så innerligt belåtna ut.
Dessutom ligger den reflexionen nära till hands, att konstnärerna
uppenbart varit i förlägenhet, då de skulle måla paradiset, under det
att de rört sig med individuell frihet och påtaglig lokalkännedom,
•då det gällt att framställa helvetet.
Slavia. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
