Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 6. Mörkrets makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af år och med Pobjedonostsevs nåde till- och afsatte ministrar. Denne
redaktör hette Katkov och tidningen — »Moskovskija Vjedomosti».
Men den landtliga okunnigheten och det stränga
censurregementet vålla, att den ryska pressen ej kan få en så omfattande
betydelse. Den ringa spridningen — en tidningsupplaga af 30,000
^x. anses såsom något ovanligt mycket i ett land med 100 millioner
invånare, t. ex. »Novoje Vremja» (»Nya liden») — och de dyra pri-
“Novoje Vremja“ (“Nya tiden“).
serna äro tvenne växelverkande faktorer, som gifva pressen en
aristokratisk, en »öfverklass»-karakter, och enär landsorten med dess
få storstäder står under den guvernementala styrelsens absoluta
godtycke och i kyrkans våld, äro landsortstidningarna både få och
tarfliga. Af Rysslands 500 periodiska tryckskrifter kommer sålunda
det största flertalet på de båda hufvudstäderna, hvilkas tidningar
sålunda få en stark prägel af riksbhd på bekostnad af den lokala
karakteren.
Om den ryska censurens stränghet och öfver- eller missgrepp
kan det vara öfverflödigt att orda. Vare det nog sagdt, att det finns
ingen mänsklig dumhet som icke tagit sig uttryck genom den ryska
•censurens röda penna eller nattsvart gapat fram i öfversvärtandets
»kaviar», och alla kostliga historier, som cirkulera om ryska
censuren, hafva i verkligheten öfverträffat den mest karrikerande fantasi.
För öfrigt har det bildade Europa äfven härvidlag ej allt för godt
samvete för att kunna sätta sig till doms öfver den ryska
tryckfriheten. Om man i tyska pressen gör sig lustig öfver att
Ryssland af fruktan för »samhällsupplösning» förbjudit t. ex.
uppförandet af operan »Wilhelm Tell» eller publicerandet af en
vetenskaplig afhandling om »argon», enär »det nya ämnet icke var
undersökt af polisen», så får man dock ej glömma, att Wien ä la
fin du siécle förbjöd offentligt föredrag öfver Röntgens strålar, äfven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
