Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 7. På steppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aflöses af en tunn, skär ljusslöja. De hotande molnen kantas nertill
med silfver, hvaremot de öfre lagren te sig så mycket mörkare.
Natten faller på, och det tändes ljus både i himmelen och på jorden.
Trojkan har länge sedan försvunnit, men ännu förnimmas svagt
klatschar af knuten och dånet af hofvar, tills allt dör bort i nattens
och steppens hemlighetsfulla tystnad.
»Trojkan flyger och flyger utan återvändo», lyder ett berömdt
ställe i Gogols »Döda själar». »Det är som om en okänd kraft
lyft dig upp på sin vinge; själf flyger du, och allt flyger: milstol-
Sydrysk by.
parna flyga, till möte flyga köpmännen i sina kibitkor, och på ömse
sidor flyger skogen med sina mörka rader af tallar och granar, med
sina yxhugg och sitt korpskrik. Hela landsvägen flyger — Gud
vete hvart i ett försvinnande fjärran, och det ligger något förfärande
i detta snabba skymtande, där de försvinnande föremålen ej hinna
uppfattas, och där blott himlen däruppe och de lätta molnen och
den därur framträdande månen synas orörliga. Ack, trojka,
fågel-trojka, hvem har uppfunnit dig? Blott hos ett flinkt folk har du
kunnat födas, på en jord, som ej låter skämta med sig och som
lika jämnt breder ut sig öfver halfva världen ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
