Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 9. I Turgenjevs och Tolstojs hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På lysande undantag, som Tolstoj funnit under sitt
experimenterande och teoretiserande, var han nog djärf att bygga upp ett
helt pedagogiskt system, hvilket sammanfattades i följande satser:
Bildningens enda metod är erfarenheten, och dess enda kriterium är
frihet. Bildningen är fri, följaktligen laglig och berättigad, hvaremot
statens vanliga uppfostran är våldsam, därför olaglig och oberättigad.
Bildningen har ej heller något att skaffa med boklig kunskap. Det
moderna uppfostringsväsendet aflägsnar människar allt mer från
urbilden af harmonien i det sanna, goda och sköna, och alla
pedagogiska teoriers villfarelse ligger däri, att vi blott söka främja
utvecklingen af en viss framstående sida af barnets väsen, men icke
själfva utvecklingens harmoni. Den moderna kulturens uppfostran
fördärfvar människan i stället för att förbättra, och ju mer
fördärfvadt ett barn blifvit, dess mer behöfver det frihet för att fullkomnas
efter den naturliga, goda instinkten. Vi, de s. k. bildade, skola lära
oss af folkets barn, icke de af oss, och vi söka vårt ideal framför oss,
då det i själfva verket ligger bakom oss. Det är den rousseau’ska
hörnstenen i Tolstojs pedagogiska byggnad.
Att den ryska regeringen, hvars uppfostringssystem visserligen
icke är ägnadt att väcka till fritt tänkande, med oblida ögon skulle
åse Tolstojs folkskollärareverksamhet, är naturligt. Men han mötte
äfven skarpt sakligt motstånd från ryska pedagoger, hvilka med allt
erkännande af Tolstojs ädla syften förnekade riktigheten af hans
teoretiska förutsättningar och den praktiska utförbarheten af hans
slutsatser i större skala. Den liberale, förut nämnde skriftställaren
Tjernysjevski medgaf, att Tolstojs system var förträffligt i praktiken,
men falskt i teorien, enär människonaturen öfverskattades: fullkomlig
frihet är omöjlig eller måste vara skadlig, om den verkligen funnes.
Och en annan framstående rysk pedagog, Markov, tillstår, att
folkskolan i Jasnaja Poljana var den bästa, han sett. Men, säger M.,
detta bevisar ingenting, ty framgången af Tolstojs verksamhet bland
böndernas barn beror därpå att det ej är en skola i vanlig mening,
utan en familj, och att Tolstojs fria uppfostringsanstalt har en
undantagsställning, såsom varande ledd af en ovanligt ädel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
