Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Från Weichsel till Donau (Västslaver: polacker, slovaker, tjecher och wender) - 2. Bilder från Galizien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma gång mer äkta och underhållande än de exotiska
»midway-plaisances», som tjäna till relief för millionstädernas brokiga
ut-ställningsbasarer. Under loppet af de senaste åren hafva sålunda
sex utställningar hållits i smärre slaviska länder, om hvilkas
själf-ständiga utveckling »Europa» knappt vetat något: två tjechiska
utställningar i Prag, en kroatisk i Agram, en bulgarisk i Filippopel,
en polsk i Lemberg och nu senast en sydslavisk-bosnisk vid det
ungerska tusenårsjubileet.
Den polska utställningen kunde på intet sätt mäta sig med
Prags vystava, lika så litet som den polska nationens välmåga kan
jämföras med tjechernas. Och å andra sidan saknade Lembergs
utställning det orientaliska behaget i Filippopel och den sydländska
färgen och värmen, som förgyllde Agrams. Men så till vida var
Lembergs exposition mycket lärorik, som den visade, huru äfven
Galizien allt mer insnärjes i den moderna industriens nivellerande
arbetstäflan — naturligtvis till förfång för den polska kulturen såsom
sådan.
Som syftet med min resa till Lemberg ju var att lära känna det
karakteristiskt polska, som ännu finnes kvar i det österrikiska
kron-landet, kunde jag med största samvetslugn bortse från
internationella redskap och tekniska uppfinningar, lyxhandelns värdelösa
dussinkram, reklamens luftballonger, elektriska rutschbanor och
demimon-dens toaletter. Och såsom fallet oftast är med utställningar, lämnade
äfven denna en ideell bild af kulturens ståndpunkt: man fick se det
bästa, men ej det hvardagliga; man fick veta, huru det borde vara,
men ej huru det är. Så t. ex. hade det galiziska
undervisningsväsendet samlat ett förträffligt material af modeller, kriaböcker,
skol-mönster o. d. Huru utmärkt tar sig detta ej ut i Galizien — på
papperet!
Den etnografiska afdelningen hade nästan utseende af en äkta
by. Här var en halmtäckt bondstuga från Karpaterna, där en annan
från trakten af Dnjestr. Millennium-utställningen i Budapest hade
vid sin »nationalitetsgata» också ett ruteniskt (lillryskt) hus från
den galiziska gränsen, där halfva befolkningen i tre ungerska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
