Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Från Weichsel till Donau (Västslaver: polacker, slovaker, tjecher och wender) - 3. Det ännu icke förlorade Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med den öfvervakande polislöjtnanten rycktes med af denna
hänförande störtflod. Det var en bild af det varma, ädla, ideella Polen,
och för mina ögon koncentrerade det sig i gestalten af en ung,
smärt kvinna, som stod på första bänken och hvars sopran
genomträngde detta kaos af stämmor. Hon var blek och svartögd; vid
den hvita klädningen var fäst en skär ros, och mot det mörka
håret aftecknade sig skarpt en liten bukett af liljekonvaljer, som
tycktes med sina svängningar markera den afmätta takten i Polens
frihetsbön, »Boze, cos Polske», komponerad af Kurpinski i förra
hälften af detta århundrade:
»Gud, du som i så många sekler flydda
hägnat vårt Polen med din makt och ära!
Du som i nåder täckts att det beskydda
ifrån fördärf, som varit oss så nära!
Inför ditt altare höjas våra böner:
Återgif frihet, Gud, åt Polens söner!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
