Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Från Weichsel till Donau (Västslaver: polacker, slovaker, tjecher och wender) - 5. Gyllene Prag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkan nära 250 års betänketid för att inse Nepomuks helighet, ty
ehuru hans bildstod gjutits i Nürnberg redan 1683, vardt han ej
kanoniserad förr än år 1729.
Hundra år senare skulle det naturligtvis firas ett
kanoniseringsjubileum, och då skulle den odödliges diskreta tunga offentligt
förevisas. För säkerhets skull vidtog dock ärkebiskop Chlumcansky
förberedande undersökningar, hvilka röjde, att de jordiska
kvarlefvorna ej voro i presentabelt skick. Den protestantiske professorn
i anatomi, Ilg, gick salighetsed på att benen i kistan voro
kvinnoknotor, och af tungan fanns inte ett spår! Men om man eljes får
tro en krönikör, hämtades ett manligt benmaterial från en gammal
kyrkogård, och en rättskaffens sadelmakare gjorde en splitterny
tunga af skinn, som riktigt aptitligt hängdes upp inom glas och
ram. Vare därmed huru som helst — efter den betan har Nepomuk
fått ligga i fred i sin kista. Endast under 1866 års krig fördes han
af prästerskapet i säkerhet ända till Salzburg, men gjorde efter
Prager-freden sitt högtidliga återintåg i dômen.
Metropolitan-kyrkan till St. Veit (Svety Vit)! Fyra gånger har
hon varit lågornas rof, hussiterna hafva vanhelgat hennes
fresko-målningar, »utraqvisterna» ha skändat hennes heliga kalkar, och
svenska, franska och preussiska kulor hafva skadat hennes sträfpelare
och fönsterrosetter; men allt fortfarande tronar hon på höjden vid
kungaborgen och blickar stolt ner på Schwarzenbergska palatset
och på den fiolspelande riddar Dalibors »hungertorn» och andra
minnesmärken. Ännu efter 600 år står hon ofullbordad, men är
dock en prydnad för Böhmen och den katolska kristenheten, och
inom hennes murar multna hennes trenne patroner Veit (Vit), Wenzel
(Vaclav) och Adalbert (Vojtech) samt Karl IV och hela raden af
Przemyslider och Habsburgare med hustrur, frillor och barn,
mördare och mördade om hvarandra. Och väl kan jag förstå, att den
biltoge Karl X af Frankrike med tårar i ögonen tog afsked af henne,
då han flydde från Prag för att undgå koleran, som dock dödligt
träffade honom i den lilla staden Görz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
