Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 1. Vid Nevas stränder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
originellt. Ryssen är utan tvifvel den mest typiske
slaven, i den mening att han i sin känslosamma
handlingströghet mest påverkats af orientens fatalism,
resignation och mysticism. Dessa drag möta
främlingen redan vid Nevans delta i hufvudstadsbons
sorglösa njutningslystnad, i det starka fromleriet, som
gör att den okunnige ryssen af gammal god vana
kan göra korstecken äfven för andra kyrkor än de
ortodoxa, och i det tungsinta, ofruktbara grubbleriet.
Härigenom känner man sig redan i Petersburg, trots
dess importerade arkitektur och västerländska kram,
förflyttad till en ny värld, en annan kultur, och så
till vida kan det nog ännu ligga någon sanning i
det kvicka yttrandet, att tataren sticker fram, bara
man skrapar på ryssens ytterhud.
Se blott på dessa isvostjikar! Den lilla
kuskbocken är deras hem, där de sofva och äta och
arbeta och hvarifrån de lugnt blicka ned på hela
världen. Den numera anslagna åkartaxan kan han
ej läsa och behöfver det ej heller, ty allmänheten
har sina traditionella priser. Han begär kanske 40
kopek för en åktur och är lika glad, då man prutar
ned summan till hälften. Somliga åkare — inalles
äro de i Petersburg minst 16,000 — bestå sig med
egen häst och åkdon, andra betala ett par rubel om
dygnet i hyra eller arrende, men alla äro lika vänliga
och oegennyttiga mot hvarandra. Och då körbondens
dagsarbete slutat, rullar han ihop sig en smula och
låter hufvudet sjunka ned för att drömma om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
