Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 1. Vid Nevas stränder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre spökrädd för vissa litterära satirer än den
byråkratiska censuren, t. ex. då han prisgaf sina
fala ämbetsmän åt allmänhetens hånskratt genom
att låta Gogoljs »Revisorn» gå öfver tiljan, och hans
faderliga metod att uppfostra den ostyrige poeten
Pusjkin till foglig hofman erinrar en smula om
Wilhelm II:s kejserligt-patriotiska nitälskan för
litteratur och konst.
En själfhärskares främsta egenskap måste vara
fasthet och stränghet. Särskildt i dessa dagar, då
Ryssland genomgår den värsta kris, som det haft
att utstå allt sedan anarkien i början af 1600-talet,
och då landets bästa söner förblöda i fjärran östern,
samtidigt med att nödens schakal och revolutionens
hyena smyga kring gårdarna, är det ej nog för en
rysk cesar att regera i ett isoleradt lustslott,
bevakadt af polis och tillgängligt blott för några få
dödliga. Det är ej heller nog för honom att vara en
rättskaffens människa och öm familjefar. Folket är
tsarens familj och det gör anspråk på att få se sin
lille far då och då.
Nära fästningsholmen ligger ett folkligt
förlustelseställe, hvars namn antyder den samhörighet,
som borde finnas mellan Rysslands monark och
folk: »Narodnyj dom imperatora Nikolaja II», eller
i dagligt tal blott kalladt »Narodnyj dom», det är
uttydt: »Folkets hus». Utan den minsta
socialdemokratiska anstrykning, som denna vackra titel fått i
andra länder, var denna benämning något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
