Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 3. Byråkrati och själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1863 gaf professorerna rätt stora personliga
friheter, som dock inverkade menligt på den oväldiga
vetenskapliga forskningen; lagen af år 1884
befordrade visserligen icke det vetenskapliga arbetet i
nämnvärd grad, men degraderade professorerna till
ett slags vaktmästare i undervisningsministeriet. Nu
mera äro universitetsstatuterna både teoretiskt och
praktiskt förfuskade och hafva icke ens varit till
fyllest för högskolornas närmaste mission: att tjäna
till utkläckningsanstalter för ämbetsmän, som i staten
böra se det högsta lifsidealet och betrakta
människan som statens tjänare. Och frånvaron af allt
slags föreningslif och personligt förhållande till
lärarna måste göra studenterna ännu tygellösare, då
den yttre disciplinens band brista.
Men kastom ej den väsentliga skulden på de
unga, oerfarna studenterna! Sådan herre, sådan
dräng! Bland arbetarna på Vasilij-Ostrov,
Petersburgs »Quartier latin», ha många studenter fått
ögonen öppna för folkets nöd och gått ut bland
folket för att lära. Och äfven i deras barnsliga
excesser har det legat en ideell sträfvan och något
af denna entusiasm, »den dyrbaraste egenskapen i
vår tid», som Turgenev låter Lezjnev säga om
Rudin, därför att han »om ock blott för ett
ögonblick ruskat upp oss och gjort oss varma». Felet i
hela uppfostringsväsendet ligger högre upp och
djupare.
Bland Petersburgs vetenskapsmän har jag gjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
