Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 3. Byråkrati och själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då han vågat framkomma med sådana
omstörtningsidéer. Den furstlige tidningsmannen uppsökte då
den ortodoxa kyrkans tsariske ställföreträdare och
fick af Pobjedonostsev det besked, att det inom
regeringen ej hade varit det minsta tal om någon
representativ författning. Efter den betan var det
fatala ordet sobor (församling) faktiskt struket ur
den officiella ryska ordlistan under Alexander III:s
gråa regering. Äfven ett i slavjanofil anda författadt
utkast till en nationalförsamling af en viss P. D.
Golochvastov hamnade i skrifbordsgömmorna och
har först i år publicerats i »Russkij Vjestnik».
Ännu för ett par år sedan utspelades en liknande
komedi mellan regeringen och den officiösa pressen
i Petersburg. Den gamle sluge Suvorin, ägaren af
det något karaktärslösa, men i alla händelser högst
betydande bladet »Novoje Vremja», hade med sitt
fina politiska väderkorn märkt, att regeringen i sitt
eget statsbevarande intresse måste göra ett politiskt
schackdrag för att afväpna det växande missnöjet.
Han har nu i sin tidnings politiska kåserier skvallrat
ur skolan, hurusom han i april 1902 förtroligt
språkat med inrikesministern Pleve om möjligheten af
en »liten sobor af 2 à 300 medlemmar». Men då
hade Pleve svarat: »I inrikesministerns kabinett kan
man tala om en rysk representation, men inte i
pressen.» Och då Suvorin anmärkt, att han förut
skrifvit under märket »Zemskosoborskij», då Pleve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
