Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 3. Byråkrati och själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man. Men det var ingen folk- eller
borgarrepresentation, utan blott en utvidgad bojarförsamling jämte
regeringens organ och några köpmän såsom dess
finansiella tjänstemän, hvilka genom monopol och
arrenden stodo i beroende af kronan. Regeringen
ville helt enkelt rådpläga med sina egna agenter om
administrativa eller finansiella ärenden, inhämta
upplysningar och kungöra sina beslut till landsorten.
Äfven 1598 års sobor, då Boris Godunov valdes till
tsar af 512 delegerade, var sammansatt på samma
byråkratiska sätt, utan folkets verkliga hörande, och
det hela var en komedi, arrangerad af Godunov och
patriarken Job.
Under det sjuttonde århundradets förra hälft
fick den lösa sobor-institutionen visserligen en stor
faktisk betydelse, men detta berodde ingalunda på
dess inneboende kraft och tillväxt, utan på
tsarmaktens eget försvagande. Vid 1613 års sobor
uppträdde valda ombud äfven från städerna och
landsbygden, och där rådde en verklig partisplittring, tills
de sluga bojarerna lyckades få majoritet åt den
sextonårige Michael Romanov. Soboren räckte i tre
hela år för att återställa den politiska och finansiella
ordningen.
Därefter sammankallades zemskij sobor nästan
regelbundet för politiska angelägenheter (t. ex. år
1621 i och för förbund med sultanen och Sverige
mot Polen), och de från olika städer och stånd valda
representanterna fingo föredraga sina önskemål för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
