Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Kultur och samhälle - 3. Byråkrati och själfstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intet rum för folkets politiska fri- och rättigheter.
Det var blott en rådgifvande, godtyckligt sammansatt
och sällan inkallad församling, utan initiativ, utan
själfständighet, utan bindande instruktioner af
valmännen och utan motståndskraft mot tsaren. Därför
måste den tillfälliga institutionen försvinna — icke
på grund af Peter den stores brutala reformifver,
utan till följd af sin inre tomhet.
Den nyaste historieforskningen (Sergjevitj,
Zagoskin, Latkin och Kljutjevskij) går en medelväg mellan
dessa ytterligheter. Dessa lärde medgifva, att
zemskij sobor ej hade en verklig organisation eller
politiska privilegier och sålunda ej kunde vara ett
uttryck för folkviljan. Men den hade ändå visat sig
vara en lefvande kraft, med egna initiativ i
brydsamma tider, äfven om regeringen sedan ej brydde
sig om dess petitioner. Och framför allt kunde
folket på denna väg vända sig omedelbart till tronen
med sina kraf, utan att vara beroende af instanser
och administrativa mellanhänder.
Den yrsel, som det fåordiga reskriptet väckte i
ryska sinnen, yttrade sig bland annat däri, att
inrikesministeriet i våras mottog mer än ett hundra
mer och mindre välmenta förslag om en
rikslänsförsamling, gosudarstvennaja zemskaja duma. Det
befängdaste projektet i den vägen var väl, då en
anonym samhällsräddare fantiserade om ett på det
preussiska treklass-systemet grundadt parlament,
bestående af ett tusen ett hundra sjuttioåtta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
