Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 7. »Det tredje riket»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljus. Förmodligen har förläggaren eller öfversättaren
förväxlat de båda bröderna.
Merezjkovskis betydelse i den ryska
litteraturhistorien ligger däruti att han med sin ovanliga
bildning och fina smak söker finna en försoning
mellan den västerländska kulturen och rysk mystik,
och den röda tråden i hans diktning är, för att
använda hans egna ord, »Golgathas kamp med olympen».
Nu mera betydligt frigjord från Nietzsches
inflytande, anser han, att den historiska utvecklingen
går från det rent mänskliga (hedendom) till det
gudamänskliga, som för honom är liktydigt med det
gudomliga, genom en af kristna principer
kompletterad och luttrad hellenism. »Den, som aldrig varit
hedning, kan ej bli kristen,» säger han i en
försvarsskrift mot beskyllningen för kättersk hedendom, och
vår tids olycka tycker han ligga just i dess brist på
religiositet — där finns hvarken antik skönhetskult
eller äkta kristendom. »Vi yfvas mer än våra
förfäder — yttrade han i ett inledningsföredrag vid
uppförandet af Evripides’ ’Hippolyt’ — öfver vår
s. k. kristendom och förakta hedendomen. Men om
vi närmare tänkte på grundidén i Evripides’ drama,
skulle vi helt visst dämpa vår stolthet och erkänna,
att vi alltför ofta äro kristna endast i ord, men i
själfva verket hedningar eller, rättare sagdt, gudlösa
människor, som af denne forntida hedning skulle
kunna lära oss åtskilligt om kristendomen.»
Merezjkovskij drömmer om ett »tredje rike», om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
