Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 7. »Det tredje riket»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Baljmonts skaldebroder i Moskva, Valerian
Brjusov, är svagare i formen, men klarare och för
resten lika anspråksfull som denne. Sådana titlar
på diktsamlingar som »Chefs d’oeuvre» eller »Urbi et
orbi» förråda ingen brist på skaldisk själfkänsla, och
i en dikt till vännen kallar han sig själf och
Baljmont för »profeter, hvilkas röst är ett testamente åt
seklerna». Brjusov har emellertid flera lyckliga grepp
på sin lyra i den legendariska och episka sagostilen,
och för oss erbjuder han ett särskildt intresse genom
några fornskandinaviska sagomotiv, ehuru alls icke
i samma historiska stil som den ryske balladdiktaren
Aleksej Tolstoj. I den romantiska dikten
»Nordpolens härskare» afseglar Sven Hildetand
(»krasnozubyj») med fyrtio vikingar norrut för att nå —
polen. Han trotsar dimma, köld och storm och styr
kurs efter polstjärnan mot det förtrollade, af ingen
ännu skådade landet däruppe. Han misslyckades
dock — som andra nordpolsfarare efter honom! —
men dör lycklig i medvetandet af att ha fyllt
sanningsforskarens plikt. Besläktadt med detta poem är
»Till Norden». Två sjömän återvända till sin nordiska
fjord från söderns parker och palats. Som byte
medföra de sirener, bundna vid masten, samt
förföriskt sköna frukter. Men ingen af de hemmavarande
brydde sig om den trollska sången, och ingen vågade
smaka på de läckra frukterna, ty man ville ej veta
af något, som låg bortom det kälkborgerliga lifvets
trånga horisont, och satte mer lit till byskollärarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
