Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Litteratur och konst - 9. Rysk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevarat allt intill våra dagar. De flesta, nu glömda
målarna från denna tid voro söner af lifegna; så
var förhållandet med Aleksejev och Orlovskij, Sokolov
och Kiprenskij, och Voronichin, som byggde Kazanska
katedralen i Petersburg († 1814), var född som träl
hos grefve Stroganov.
Från början af 1860-talet, när dåtidens
»opponenter» i Ryssland gjorde sig fria från den kejserliga
konstakademiens förstelnande, trånga band och med
sådana konstnärer som Kramskoj († 1887), de ännu
lefvande Rjepin, Makovskij m. fl. bröto nya banor,
plägar man datera den moderna nationella
målarkonsten i Ryssland. Och dock hade den ryska
konsten gamla anor på det religiösa området, i det
att den i Kiev och Novgorod öfvertog den
bysantinska efterblomstringen i elfte århundradet, och
efter en period af konventionellt förfall repade sig
i det sextonde århundradet genom inflytanden från
Italien. Ryssens religiösa läggning och mängden af
helgonbilder ha naturligtvis främjat det kyrkliga
måleriet ända in i våra dagar, om ock i en ensidigt
formalistisk riktning, och nu senast har prof.
Vasnetsov (f. 1848) genom sina ypperliga målningar i Kievs
Vladimirs-kyrka på ett mycket lyckligt sätt löst
motsatsen mellan den traditionella ortodoxa stilen och
den moderna tekniken med dess kraf på kolorit och
frihet i kompositionen.
Men världslig vardt den ryska konsten först
under Peter den store, fast konstakademien grundades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
