- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
39

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I 8 JULI.

39

tom, och den egentliga kyrkan är ej annat än ett litet
inneslutet kapell i ena ändan af denna ofantliga stenmassa.
Alla schöne rariteten man där visar, t. ex. graf kor,
hvisk-ningsgalleri, stora klockan, biblioteket, geometriska
trappan m. m. äro bara lappri och alldeles icke värda de
skillingar de kosta, emedan de intet särdeles uppseende
förtjäna. Modellen, huru byggmästaren wren hade önskat
få göra kyrkan, är det enda, som har något stort värde,
men äfven detta har den endast för konstkännaren.
Däremot är utsikten från öfre och nedre altanen kring den
sköna domen af ett alldeles oförlikneligt värde och ersätter
fullt hvad man förlorat på att se det andra lapprit. Här
ligger London slöjadt i sin rök som en otydlig karta
under fötterna, och ögat fattar på en gång hela denna
ofantliga husmassa, där 1,200,000 människor sammanträngt sig
och samlat inom en liten fläck hela världens härlighet.
Till hvilka betraktelser ger icke denna litenhet anledning.
Blott några hundrade trappsteg lägre ned, och jag är i
en stad, emellan hvars extremiteter jag knappast hinner
gå på tre timmar. Vi hade den nyfikenheten att vandra
stegarna uppföre till kulan. Då ändtligen blott en enda
liten stege återstod, hände det mig den förtreten, att min
måge var något för diger för att komma igenom. Med
liten pressning lyckades det likväl att komma emellan,
och jag kom ut i spiran. engström kröp upp i
kulan, där han fann säten för tolf personer, hvilka säten
likväl hvardera kunde rymma två personer.

Vi gingo från S:t Paul till Brunmarks till middagen,
hvarifrån vi först ganska sent återvände, emedan
wallander ditförde på aftonen sin fästmö, fröken Bjerkén, som
skulle logera här ...

31 juli. Fredag. Jag frukosterade hos E. Davy,
hvarefter vi följdes åt till gref bournon, som visade oss
sin mineralsamling. Den är helt vetenskaplig och går till
största delen ut på att visa samma minerals mångfaldigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free