- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
92

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

RESAN TILL ENGLAND l8l8.

Därtill håller engelska regeringen en person, som är
ansvarig, att inga andra än med riktiga pass försedda få
inkomma. I annat fall är den resande nödsakad att vända
om med nästa paketbåt. Vi fingo våra pass genast
på-skrifna; men hofmarskalken L., som kom en stund efter
oss, hade mera svårigheter att få påskriften, emedan klockan
redan hunnit blifva 9. Genom gref L:s förord gick likväl
äfven det för sig.

Alla passagerarnes saker föras af tullbetjäningen i land
och insättas i tullhuset för att sedan visiteras, hvarförinnan
passet måste vara godkändt. Nu inträffade den
omständigheten, att tullens ämbetsmän ej komma på sina ämbetsrum
förr än kl. 10 på f. m. och gå därifrån kl. 7 e. m. Vi
skulle således ej hafva fått våra saker, om ej gref L. gjort
våra kurirpass gällande, hvilket äfven hjälpte de andra
passagerarne. Man visiterade deras saker, men vi fingo
våra oöppnade på god tro. Innan allt detta hunnit gå för
sig, hade klockan likväl blifvit 12. — Nu blef frågan, hvad
höflighet man skulle göra den ämbetsman i tullen, som för
vår skull sprungit halfva natten. Man försäkrade, att en
nyligen utkommen förordning strängt förbjuder dem att
emottaga någon betalning; men värdshusvärden lät oss
förstå, att några buteljer vin icke skulle vägras af mannen
och att det sedan kunde bero af deras öfverenskommelse,
om han ville taga vinet in natura eller sälja det åt värden
för hvad det kostat. Hans samvete var således fredadt
och lagens bud uppfylldt. Gref L. hade tagit sin resvagn
med sig. Detta kom att blifva oförmodadt dyrt. Transporten
på paketbåten kostade 12 */» pund sterling, och för dess
införande måste betalas 60 procent af vagnens värde i tull,
hvilket, oaktadt vagnen värderades lågt, ändå gick till nära
9 pund, som man dock trodde kunna återfås genom
tillsägelse därom hos tullstyrelsen i London.

Sällskapet från paketbåten intog en god aftonmåltid
tillsamman, som vi också väl behöfde, ehuru ej matlusten
hos någondera af oss riktigt återkommit. — Under mål-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free