- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
179

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

december l8l8.

179

ducs et princes. Det är kuriöst nog att se detta folk.
Skillnaden emellan de förnäma och annat godt folk är i
konversationen här alldeles utplånad, titeln prince, comte
etc. nyttjas aldrig i tal, om ej personen är frånvarande,
och den enda titel jag här hört brukas, är M. le gènèral.
Man bär inga utmärkta dekorationer. Pluraliteten har en
liten mångfärgad bandstump i knapphålet, och blott
löjliga personer hänga på sig en rad af liljan, hederslegion
och någon främmande orden. Man är i dessa sällskaper
här såsom hos oss allmänt klädd i svart, och långa, vida,
svarta pantalonger nyttjas mycket. Det är fult, men det är
varmt och bekvämt och utgör de smalbentas tröst.
Uniformer synas aldrig annat än [vid] festiviteter, men äfven då
icke i privata hus.

Hos Cuvier umgås enkannerligen lärda och
litteratörer, men som de äro af alla klasser, så ser man där
äfven dylika blandningar. cuvier har en réunion hvar
lördagsafton. Det mesta man där träffar är karlar. Jag har
rätt roligt där, men Arfvedson får spasmer, hvar gång
jag frågar, om han har lust att gå med, ty han vet intet
ledsammare, jag vet ej hvarföre, och ändå frågar CuviERS
äldsta dotter hvar gång, hvarföre Arfvedson är ond på
dem och kommer så sällan dit. Därpå svarar jag alltid,
såsom sanningen är, att han är så kär i mademoiselle Mars
på Théàtre Frangais, att han ej står att ryckas ifrån
spektaklet.

ROUGEMONT är min bankir. Han har skaffat sig något
slags utländskt adelskap och heter rougemont de
Leu-WENBOURG. Han är en lång, smal karl med högst roliga
prinsfasoner. Hans hustru är en tjocker gumma med måge
såsom en östgötaprost. Där i sällskapet känner jag
vanligtvis ingen, knappt värden och värdinnan, som väl känna
mitt ansikte, men visserligen ej veta, hvad jag heter, oftare
än de söka upp det i böckerna på kontoret. Här är en
gruflig samling af människor af alla slag och från alla
världsdelar. Af märkvärdigheter, som jag i går såg hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free