Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15, t 6 JULI.
257
några silkes- och sammetsväfverier. Fabrikation sker här
mindre i stora, samlade inrättningar till förmån för en enda
ägare än af en mängd privata, som i sina hus hafva 2, 3
till 4 väfstolar, arbeta däri själfva med barn och folk och
sälja sedan sin väf till köpmännen, så att man kan betrakta
staden som en enda stor fabrik. Vi sågo ett par väfstolar
för sammet och ett par för sidentyg. Jag hade förut ej sett
sammet väfvas; det var rätt intressant att se, huru dess
ludd bildas af små öglor, som under väfningen göras
omkring en mässingstråd och sedan uppskäras med ett litet
skärande instrument, hvars knif ledes af en intryckning i
mässingstråden, så att den alltid går rätt fram. Men denna
väfnad går därigenom långsamt, så att en person sällan
kan väfva mer än en aln om dagen.
Kl. 12 gingo vi att höra en föreläsning i kemien aff. d.
apotekaren Tessier i auditorium chymicum i Palais du
commerce et des arts. Auditorium öppnades ej ännu på en
stund, så att vi måste promenera i den vackra portiken nära
V2 timme. Ändtligen släpptes vi in. Ahörarnes antal var
i början ringa, men ökades snart, så att, då lektionen
begyntes, var det väl omkring 50 personer. Hr T. afhandlade
arsenik, molybden etc., med få ord metaller, som kunna gifva
syror. Föreläsningen och experimenterna voro högst usla
och fulla af oförlåtliga oriktigheter. Bland profven på arsenik
viste han ett, som man säkert skulle ha svårt att tro vara
framställdt i en lektion, att nämligen taga en het skyffel, strö
därpå pulveriserad hvit arsenik och hålla en kopparkittel
öfver för att kondensera röken; kitteln med det hvita
an-floget af hvit arsenik bars sedan omkring till åskådarne.
Detta var nu ett kännemärke på arsenik, emedan det icke
finnes någon annan flyktig metalloxid än denna och
osmi-umoxiden. Försöket, som han for efter, göres så, att man
på en remsa af koppar lägger en blandning af arsenik, kol
och litet soda och upphettar kopparen. Arseniken reduceras
då, och en stor del däraf förenas med kopparen, som däraf
får en silfverhvit färg af arsenikbunden koppar.152 Scheeles
Berzelius, Reseanteckningar. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
