Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 26
RESAN I TYSKLAND 1819.
till Pforzheim i badiska landet. Vägen var ganska behaglig.
Vi anlände kl. 7. Vi hade här hoppats finna ett magasin af
agatmortlar och agatrifskifvor, som jag hittills ej kunnat skaffa
mig. Men magasinet var utgånget af bristande afsättning,
och det stensliperi, som nu idkades här, skedde endast för
hand och i svarfstol af smärre, finare och dyrbarare pjäser.
Den 8 augusti. Vi afreste från Pforzheim kl. 5 till
Karlsruhe (3 svenska mil), dit vi anlände kl. 10. Avenyen
dit är, i synnerhet från Durlach, ganska vacker, den utgöres
af en rät, med italienska popplar planterad allé, i hvars
båda ändar Karlsruhe och Durlach synas. Alléen är en tysk
mil (ungefär s/4 svensk mil) lång, och som det var söndag,
vimlade den öfverallt af Karlsruhe-bor, som sökte
landluften. Karlsruhe är en ganska vacker stad. Likväl svarade
han ej mot det öfverdrifna beröm han fått. Som den är
mycket ny, är den tämmeligen reguliärt anlagd, och husen
hafva ej ännu hunnit få det åldriga och skröpliga utseende
som i gamla städer. Vi sökte här flera personer, som vi
ej träffade. Slutligen funno vi ändtligen hofrådet
boeck-mann (prof. i fysiken vid den härvarande militärakademien).
Han är en mycket fin och kruserlig person. Jag ursäktade
mig hos honom, för det jag ej förrän nu tackat honom
för en bok, som han för länge sedan skickat mig med baron
Fredrik Ridderstolpe. Vi pratade en stund. Han erböd
sig att skaffa oss rätt på härvarande stenslipare och trodde,
att vi af dem skulle kunna erhålla hvad vi åstundade, men
saken blef här densamma som i Pforzheim. Sedermera
viste mig boeckmann det fysiska kabinettet, som
tillhörer militärakademien. Det var både rikt och väl
underhållet. Här såg jag den apparat, hvari b. gjort sina försök
öfver beskaffenheten af det ämne, som utgör hvad vi kalla
os, då spjället slås för snart igen, och hvilket han funnit
vara kolbunden vätgas. (Det stötte mig därvid, att i engelska
stenkolsgrufvorna, där luften håller Vs af denna gas, innan
den kan explodera, har man dock ingen olägenhet för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
