Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 SEPTEMBER.
345
föll därunder på ljusets polarisation, då F. med en häftighet,
som egentligen bort kunna födas af en någon stund
fortsatt diskussion, utbrast i hårda ordalag mot de narrar, som
tro på ljusets polarisation, försäkrade sig kunna bevisa, att
dessa fenomen ej existera utan bero af en synvilla, samt
yttrade, hvad den galna Oken före honom längesedan
under medhåll af skalden Goethe predikat, att Newton
ej förstått läran om ljuset utan insmort däri en mängd
grillfängerier.2I9 Det är omöjligt att beskrifva det
besynnerliga intryck, som detta både till framställningssätt
och innehåll löjliga utfall gjorde på mig: jag blef så
förvånad, att jag ej hittade ett ord till svar, och jag kom
genast ihåg dåren, som sedan han länge så talt, att hans
sällskap trodde honom vara orättvist innestängd, tillade:
»Jag är Gud fader.» Om ett ögonblick tillade jag likväl,
att om dessa idéer vore hämtade ur Goethes »Zur
Farben-lehre» (där jag läst dem), så borde man likväl erinra det
gamla ordspråket »ne sutor». Ficinus tystnade, arfvedson
och Almroth anlände i ögonblicket, hvarefter F.
rekommenderade sig och gick, jag vet ej om ond eller god. —
BlÖDE gjorde mig present af många mineralier ... På e. m.
slutade vi att genomgå det öfversatta af lärboken, och
Almroth installerades för att i mitt ställe gå igenom det,
som sedan skulle öfversättas. Vi togo afsked af BlÖDE
och Struve och retirerade oss kl. 8.
Den 2 och 3 september. Vi afreste kl. V2 8 med
posthästar för att begifva oss till Berlin. Vägen var i början rätt
god, vid första stationen blef den redan sämre, och då vi
på detta håll inkommo i Preussen, blef den utmärkt dålig.
På gränsen måste vi hålla för att visiteras. Tullbetjänten
kommenderade oss med en bestämd ton att stiga ur,
emedan han annars icke kunde behörigt undersöka,
huruvida vi ej införde förbudet gods i landet. Vi lydde
beskedligt, hvarpå han, lika lat som vi, önskande att ej bli
uppehållna, begärde att vi skulle försäkra honom, det våra
Berzelius, Reseanteckningar. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
