Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR.
377
teatern i Stockholm, hvilken befattning han således frånträdt
endast några dagar före utresan till England.
68. Kontraktsprosten Leonhard Kinman var gift med
Berzelii faster Gertrud Helena Berzelia och efterträdde
sin svärfader Jöns Berzelius som kyrkoherde i Rök och Heda
församlingar af Linköpings stift.
69. Leslies polemik mot Herschel är publicerad i
Nicholsons journal vol. IV, nov. 1800. Leslie förfäktar här,
att begreppen brytbarhet och synlighet äro oupplösligt förenade
med hvarandra; uttrycket osynliga värmestrålar innebure
följaktligen en contradictio in adjecto.
70. Georg III:s dotter Charlotte hade 1797 blifvit
förmäld med sedermera konungen af Württemberg, Friedrich I,
i dennes andra gifte.
71. Här afses förmodligen icke hustrun till dåvarande
generalguvernören öfver Ostindien, Francis Rawdon, marquis
of Hastings, som beklädde detta ämbete 1813—1823, utan
fastmera mrs Hastings, förut baronessa Imhoff, gift 1777
med Ostindiens förste generalguvernör, Warren Hastings.
Efter sin återkomst från Indien (1785) bodde denne någon tid
i Windsor.
72. Brookes blåsrör finnes i sin ursprungliga form
afbildadt och beskrifvet i Thomsons Annals of philosophy, VII
(1816). Den af Berzelius ofta omtalade instrumentmakaren
Newman i London vidtog sedermera den förändringen, att
gasbehåilaren, som i Brookes apparat var afsedd att innehålla
komprimerad luft eller syrgas, i stället fylldes med knallgas,
som antändes i utströmningsöppningen. Detta medförde
emellertid explosionsfara, och Berzelius omtalar senare, i sina bref
från Paris (s. 190), en anordning afsedd att förebygga denna.
En afbildning af Newmans blåsrör eller bläster, som apparaten
i det följande vanligen benämndes, finnes bl. a. i Berzelii
Lehr-buch der Chemie IV, 2, Dresden 1831 (Taf. III, fig. 3).
73. Rogets uppsats »Ön the kaleidoscope», daterad den
3 april 1818, finnes införd i Thomsons Annals of philosophy
XI (1818). Den omtalade kopian däraf finnes icke längre kvar
i Berzelii manuskript.
74. Samma mineral, som numera ofta kallas berzelianit.
Då Berzelius år 1818 offentliggjorde upptäckten af den året
B erzelius, Reseanteckningar. 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
