Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR.
379
Berzelius ifrigt bekämpade hypotesen, att alla grundämnens
atomvikter vore att anse som jämna multipler af vätets, kan
det väcka förvåning, att Berzelius icke här i samband med
Prouts namn omtalar denna hypotes, som dock redan 1815 —
1816 sett dagen uti tvenne i Thomsons Annals of philosophy
publicerade uppsatser. Detta finner sin förklaring däri, att
dessa uppsatser voro anonyma och att anonymiteten antagligen
ännu icke blifvit röjd. Prouts »undersökningar på animaliska
ämnen», som Berzelius här omnämner, hade dittills för det
mesta behandlat mycket speciella föremål, såsom exkrement af
boa constrictor, amniosvätskan från en ko, bläckfiskens
bläckvätska o. s. v.
79. Att man ännu så sent som nära ett fjärdedels sekel
efter Lavoisiers död på allvar kunde sätta i fråga, att
oorganiska ämnen, såsom alkalier och jordarter, skulle kunna
nybildas genom lifsprocessen, är onekligen ganska märkligt och
visar måhända bättre än något annat, hvilka högt uppdrifna
föreställningar man ännu vid denna tid gjorde sig om den s. k.
lifskraftens förmåga såsom kemiskt agens.
80. Ett i slutet af adertonde och början af nittonde
århundradet, efter hvad det vill synas, rätt allmänt användt
ar-canum emot gikt. Det kallas efter sin upphofsman äfven eau
médicinale de Husson. Den franske läkaren Henri Marié
Husson (f. 1772) har i Annales de la Société de médecine de
Montpellier, tome 37, lämnat ett recept till detta arcanum, som,
ifall hvad N. J. Berlin i sin svenska farmakopé (Lund 1849)
därom anför är riktigt, verkligen tyckes hafva innehållit ett
extrakt af colchicuyn såsom verksam beståndsdel.
81. Den här åsyftade grosshandlaren Herman Teodor
Philipson (namnet skrifves äfven Philipsén), som inlagt stora
förtjänster om skolväsendet och fattigvården i Stockholm, hade
bl. a. år 1811 inrättat den ännu existerande, efter honom
benämnda fattigskolan vid Adolf Fredriks torg på Södermalm.
Denna skola blef en af de första, om icke den allra första
inom Sverige, som tillämpade den s. k. Bell-Lancasterska
metoden eller växelundervisningen, af hvilken Berzelius längre
fram (sid. 149) lämnar en utförlig skildring. Skolans lärare, en
magister P. R. Svensson, införde nämligen efter 1819 detta
undervisningssystem, om hvilket han nyss förut inhämtat
närmare kännedom under en studieresa i Storbritannien.
Möjligen är denna hans resa att anse som en frukt af Allens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
