Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
ANMÄRKNINGAR.
144. Den gamla, från i2:te århundradet härstammande
kyrkan i Orcival innesluter en Mariabild, som af ålder varit
föremål för ifrig dyrkan.
145. Efter den originelle rimmaren och »aritmetices
magistern» Hans Jakob Seseman (f. 1751, d 1819), som ännu på
Berzelii tid var en af »gatans ryktbarheter» i Stockholm. Till
hans dräkt — afbildad t. ex. i Lundins och Strindbergs »Gamla
Stockholm», s. 236 — hörde bl. a. en bredskyggig hatt af
betydande dimensioner.
146. Med detta namn, som på skilda tider tillagts flera
olika mineral såsom korund, granat och vesuvian, betecknas här
en brunröd varietet af zirkon. Berzelius har några år senare
i K. V. A. handl. 1824 (s. 306) publicerat en af honom själf
utförd analys af hyacint från Expailly.
147. Lieue de pays: vägmått, som afviker från den
vanliga franska milen och hvars längd växlar i olika landsdelar.
148. Man erinre sig, att »trapp» enligt Werners
terminologi betecknade en genom utfällning på våta vägen
uppkommen bergart. Berzelius anspelar upprepade gånger på striden
mellan plutonister och neptunister, som under hans tidigare
mannaår i så hög grad ådrog sig den lärda världens
uppmärksamhet och som tog sitt måhända mest pregnanta uttryck i
debatten om basaltens eruptiva eller sedimentära natur. Af
reseanteckningarna får man det intryck, att han ursprungligen
och ännu under sin senare vistelse i London lutade åt den
Wernerska skolan (jfr t. ex. sid. 120) men att han genom sitt
umgänge med de franska geologerna i Paris och kanske framför
allt genom egna iakttagelser i Auvergnes vulkantrakter, som
redan före honom hade omvändt en d’Aubuisson och en Leopold
von Buch, så småningom kom att gå öfver till det motsatta
lägret utan att dock gilla dess öfverdriften Sina åsikter i denna
fråga har han ett par år senare utförligt framlagt i sin
årsberättelse af 1821, s. 161, där han söker medla mellan ytterligheterna.
149. Berg af vulkaniskt ursprung på gränsen mellan
departementen Ardèche och Haute-Loire; utgör högsta toppen af
Cevennerna (1754 m). Jfr Cordiers itinerär (s. 391), där
namnet skrifves Mézin.
150. Antagligen härrör den omtalade taflan från Pietro
Perugino (f. 1446, d. 1524), en af de förnämsta målsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
