Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmärkningar.
401
199. Handbuch der Mineralogie von Dr G. H. Schubert,
Nürnberg 1816.
200. Under trettioåriga kriget belägrades Freiberg tvenne
gånger af svenska trupper: 1639 under Banér och 1643 under
Torstensson; båda gångerna utan resultat.
201. I Vetenskapsakademiens Berzelianska brefsamling
finnas af Pfaffs hand tvenne bref äldre än 1819: det ena
dateradt 11 /5 1813, det andra 28/ß 1814.
202. Det arbete af Hisinger, som här åsyftas, är
»Samlingar till en mineralogisk geografi öfver Sverige», Stockholm
1808. H. använder här uppenbarligen termen granit för den
bergart, som af senare och nutida geologer kallas gneis. Så
läses t. ex. i redogörelsen för Kinnekulles lagrade bergarter:
»Röd granit är basis för desse hvarf. Den visar sig i låga,
flata kullar af vågskifrig granit». Vidare talas om »en i tunna
och räta lager fördelad granit» o. s. v.
203. Stosshärd: ett numera föråldradt metallurgiskt
redskap, bestående af en emellan fyra stolpar i kedjor upphängd
vaskbänk, på hvilken godset utbreddes och öfvergöts med
vatten. Genom täta stötar med en s. k. hjulstock försattes
härden i skakande rörelse, hvarigenom det lättare godset så
småningom afskildes från det tyngre.
204. Det förmenta nya grundämne, för hvilket
Lampadius föreslog namnet wodanium, befanns sedermera enligt
Stro-mevers undersökning utgöras af oren nickel.
205. Jfr anm. 129. — Den här omtalade direktor Kühn
var en på sitt område särdeles framstående man. Efter att i
sin ungdom hafva såsom löjtnant deltagit i Tysklands
frihetskamp mot Frankrike 1813 och 1814, hvarunder han sårades
vid Courtray, lämnade han sistnämnda år arméen för att ägna
sig åt industrien. Redan år 1817 trädde han i spetsen för
k. sachsiska porslinsmanufakturen i Meissen och bibehöll
sedermera ledningen af denna fabrik ända till sin vid 82 års ålder
timade död. Hans namn är knutet vid åtskilliga förbättringar
inom porslinsindustrien, bland hvilka ma framhållas uppfinningen
af glansguld samt senare af de s. k. lustre- och skillerfärgerna
(enskildt meddelande från geheimerådet E. v. Meyer i Dresden).
Berzelius, Reseanteckningar. 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
