Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkerligen stannade de ej någon längre tid, ty
myndigheterna hade helt visst låtit lagen hafva sin gång,
i fall de kommit under fund med att medlemmar af den
lika föraktade som fruktade racen velat bosätta sig
på platsen[1]. Ehuru Pau blifvit hufvudstad i Béarn
och fått en viss betydelse derigenom, att herskarne
blifvit konungar, torde dock tillfället till förtjenst i den
lilla staden ej heller på senare tid varit nog stort för
att judar skulle känt sig lockade att slå sig ned
derstädes, trotsande faran att upptäckas och bestraffas.
Det kan derför med visshet påstås, att judar ej varit
bofasta i Pau före franska revolutionen och att de 127
mosaiska trosbekännare, hvilka år 1808 enligt
officiella uppgifter funnos i hela departementet
Basses-Pyrénées, till större delen slagit sig ned i
handelsstaden Bayonne och andra platser vid kusten. I alla
händelser äro de judefamiljer, hvilka kunnat bebo
trakten kring Pau, ytterst fåtaliga och hafva säkerligen
intet gemensamt med de redan på 1600-talet kända
bärarne af namnet Bernadotte, hvilka efter all
sannolikhet intogo en arbetares anspråkslösa men aktade
ställning, något som ingalunda skulle öfverensstämma
med judarnes vanor.
Ej heller finnes något skäl att antaga, att konung
Karl XIV Johan på mödernet var af judisk börd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>