- Project Runeberg -  Från Jean Bernadottes ungdom /
96

(1889) [MARC] Author: Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till hans kaptensbefattning. Jag skref till dig dagen
före mitt deltagande i en expedition: genom ödets
besynnerliga skickelse har man glömt att nämna mig
i den redogörelse, som lemnats konventet rörande denna
affär. Emellertid beklagar jag mig icke öfver
Custine; jag gör honom den rättvisan, att om han
blifvit underrättad om mitt tappra uppförande, skulle han
icke underlåtit att tala derom. Anländ till slagfältet,
och innan man ännu haft tid att utbreda sig, emedan
rörelsen ännu icke gifvits från têten, hörde jag ett
allmänt sorl från denna tête; genomträngande rop af
»sauve qui peut!», allt är förloradt! läto höra sig;
flyende ryttare utbredde ångest och fruktan bland
truppen, artilleriet flydde och förvirringen tycktes
fullständig, ty en rubbning, utgången från têten, hade
så hastigt utbredt sig, att plutonerna, blandade om
hvarandra, dödade hvarandra ömsesidigt, under det
att andra sökte rädda sig genom att fly. Vid detta
sorgliga skådespel gripes jag af harm och förbittring,
och då jag icke ser omkring mig någon anförare i
stånd att återställa ordningen, skyndar jag till den
redan i oordning stadda bataljonens midt; jag ropar,
jag bannar, jag bönfaller, jag befaller; förvirringen
är sådan, att man icke hör på mig. Tusen skott
höras, och flera af dem undgår jag endast genom att
medelst värjspetsen svänga kanonerna rätt (redressant
les canons). Jag flyger till bataljonens eftertrupp, som
kommit i têten; min häst blir kullkastad, jag släpper
icke taget. »Soldater», ropar jag, »detta är
samlingspunkten, tvungna att gifva vika för den häftiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 13:01:07 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/jeanbern/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free