Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. »Gåendet på byrån» och afbrotten däri. Kvinnornas lefnadsförhållanden. Prostitutionens stadiga kundkrets.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
byrån, sedan de en gång blivit inskrifna. De anse sig
själfva förlorade. Därtill kommer, att de ganska snart vänja
sig vid förhållandena. Inför utsikten att bli internerade å
kurhus eller dömda till tvångsarbete resignera de, så framt
icke denna utsikt är omedelbart förestående. För de allra
flesta finnes intet starkare motiv under det tionde än under
de föregående åren att lämna byrån. Återkomstprocenten
efter det första året är något öfver 50, och ännu högre
utfaller den, om man medräknar äfven kortare afbrott än 6
månader. För åren 1895—99 utfördes en dylik beräkning,
hvilken gaf till resultat att 80 % af dem, som afbryta
»gåendet på byrån», återvända – de flesta inom mycket kort
tid. Men långt ifrån alla afbrott blifva antecknade i rullan.
Då vi komma till redogörelsen för kvinnornas inställelse till
besiktning, skola vi finna, att ett litet afbrott då och då
hör till regeln. De kortare såväl som de längre afbrotten
fördela sig tämligen likformigt på hela den tid kvinnorna
varit inskrifna, och betraktade som försök att komma från
byrån äro de likställda — ena gången lyckas de bättre, en
annan gång sämre. Flera kvinnor ha aldrig kommit att
göra något försök af längre varaktighet. Af de 498, som
inskrefvos åren 1885—89, kvarstodo 148 mer än 10 år, och
af dessa hade något mer än 1/3 före den definitiva afgången
ej gjort något afbrott, som varat sex månader[1]. En del af
dessa hafva möjligen så att säga tagit sitt »yrke» på fullt
allvar. Men dessa utgöra endast ett fåtal, såsom vi skola
se i det följande. Enligt doktor Lindblads uppgifter förklara
de flesta inskrifna kvinnor vid tillfrågan, att de ej trifvas
med »yrket» och därför önska få en hederlig sysselsättning.
Men de höra nog i regeln till dem, som »taga dagen som
den kommer». Får en sådan kvinna en anställning, är det
naturligtvis ej sannolikt, att hon med ens afbryter
skörlefnaden. Hon blir sålunda efter någon tid åter »anträffad»
af byråns konstaplar och får fortsätta »gåendet på byrån».
Själf har hon sett, huru den ena efter den andra af hennes
kamrater »kommit tillbaka» under liknande omständigheter.
Det är helt naturligt, att kvinnorna snart nog få den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
