Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
två mäktiga sjöfarande nationer. Men sedan John
Wood, kapten i engelska marinen, efter en resa full
af motgångar och besvärligheter till Novaja Semlja
år 1676, återkommit, lyckades han genom delvis
sanna, delvis öfverdrifna skildringar af
naturförhållandena i de arktiska hafven så afskräcka sina
landsmän från alla vidare försök att finna den
efterlängtade nordöstliga passagen, att vi ej vidare under
två hela århundraden återfinna engelsmännen i det
arktiska hafvet nordost från Norge. Och Woods
framställning verkade äfven på holländarne så, att
de efter år 1688 icke sände något fartyg till
trakten af Novaja Semlja.
Från denna tid, slutet af 1600-talet, kan man
säga, att tanken på den nordöstliga genomfartens
finnande är uppgifven. Och när nu Ryssland med
året 1690 träder in och tager saken om hand, så
förändras också dermed programmet. Det är icke
vidare fråga om någon nordöstlig genomfart, men
hvad man har för afsigt, det är endast och allenast
att jaga trangifvande djur och annat vildt och,
såsom en mycket vigtig förutsättning derför, att lära
känna »det nya landets», Novaja Semljas’ natur,
dess kuster och kringliggande haf. Men i samma
mån som Rysslands eröfringar i Sibirien framryckte
mot norr och öster, blef det äfven nödvändigt att
lära känna detta landets ishafskust; och sedan
genom kejsarinnan Anna Ivanovnas energiska åtgärder
kartläggningen af den sibiriska kuststräckan i
betydligare mån framskridit, uppstod småningom den
tanken att sätta landet kring de stora sibiriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
