Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Genomläser man rätt noggrant de gamla
berättelserna om engelsmännens, holländarnes och
ryssarnes nyss påpekade expeditioner till Novaja Semlja
och kringliggande haf, ställer man så tillsamman
med dessa de sedan 1869 gjorda iakttagelserna
öfver isförhållandena och dylikt, då måste man, om
man vill se sakerna fördomsfritt och med urskilning,
komma till den öfvertygelsen, att Kariska hafvet
verkligen under en del af året, på sensommaren, är
navigabelt och att åtminstone någon af de fyra
vägar, som vesterifrån leda dit in, vid samma tid kan
passeras. Denna tid infaller i augusti eller första
hälften af september månad. Det är icke tänkbart,
att de senaste åtta somrarne (med undantag af 1872)
skulle hafva varit vida gynsammare för segling i
detta haf, än hvad eljest allmänneligen kan vara
förhållandet. Baer har sjelf gjort upp en beräkning,
att hela den vattenmassa, som genom floderna Ob
och Jenissej tömmer sig i det Kariska hafvet,
öfvergår den som Medelhafvet, Svarta och Kaspiska
hafven sammanlagdt taga emot från sina delvis
jättelika flöden, men han har alldeles icke tagit i
betraktande, hvilket oerhördt inflytande en sådan
vattenmassa, hvars temperatur under kanske tre
månaders tid af sommaren stiger till omkring +10°
och +12° Cels., måste utöfva på den is, som under
vintern bildar sig utanför samma floders mynningar
och i deras grannskap. Det är skäl att icke förbise
en sådan sak och andra dermed i samband stående
förhållanden, om man vill riktigt bedöma det
Kariska hafvets segelbarhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
