- Project Runeberg -  Erinringar från Svenska Expeditionerna till Novaja Semlja och Jenissej 1875 och 1876 /
39

(1877) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg - Tema: Exploration, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska expeditionen till Jenissej 1875 - 3. Ankomst till Jenissejmynningen. Dicksons hamn. Expeditionens tudelning. Prövens återfärd till Norge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drifisen, så att det var hardt när att vi blifvit der
instängda. Saken såg helt visst bekymmersam ut
för dem, som varit med om dylikt förut, men tack
vare gynnande omständigheter — en frisk storm och
omtänksamhet i förtid — kommo vi ut derifrån efter
några timmars segling, och då var den allvarliga
faran verkligen öfverstånden.

Den 15:de augusti på morgonen fingo vi
Taimyrlandets vestkust i sigte, och kl. 9 på aftonen
samma dag gingo vi till ankar mellan Nordvest-Kap
och de s. k. Sjevero Vostotschni-öarna strax norr
om 73° nordl. bredd. Stället benämnes nu Dicksons
hamn och erbjuder en mycket god ankarplats.

Knappast hade vi gått till ankar i Dicksons
hamn, då vi på det låga fastlandet upptäckte några
renar och ej långt från dem en lurfvig isbjörn, som
i sakta mak stälde kosan åt stranden midt för der
vi ankrade. Théel gick genast i land med båt för
att hälsa odjuret med några skott. Det var ganska
egendomligt att se, huru den efter byte vädrande
björnen — han låg och lurade tätt pressad till
marken —, när han blef de landstigna varse, genast
rusade mot dem i hastigt lopp, som det tycktes till
anfall. Kommen fram mot jägaren blott på några
få alnars afstånd, fick han ett skott i pannan, som
tvang honom att lika hastigt göra helt om och ta
till flykten. Nyfikenheten, säkerligen ej
hämndbegäret, manade dock björnen att åter göra front mot
sin förföljare; ett andra skott träffade honom då,
upprätt och förvånad som han stod, i hjertat — han
gjorde ej några språng mera, utan föll hastigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jenissej/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free