Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I
- I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I.
Musiken kom uppför Via Condotti just som Helge
Gram i skymningen vek in på gatan. Den spelade »Glada
änkan» i ursinnigt hastigt tempo så det ljöd som vilda
fanfarer. Och de svarta små soldaterna stormade förbi,
denna kyliga eftermiddag, som om de minst varit en
romersk kohort, under rasande språngmarsch i färd med att
störta sig över barbarernas härskaror, i stället för att de
helt fredligt skulle bege sig hem för kvällen till
kasernen. Eller kanske var det just därför, som de hade en
sådan fart i sig, tänkte Helge och log — ty där han stod
med rockkragen uppvikt för kylan hade han känt en
sällsamt historisk stämning strömma igenom sig. Men så
gav han sig till att gnola med: »Nej, på kvinnan man
aldrig blir klok» — och fortsatte nedåt gatan åt det håll,
där han visste att Corson skulle ligga.
Han stannade vid hörnet och såg sig om. — Jaså, det
var Corson. En oavlåtligt rinnande ström av vagnar i
den trånga gatan och ett sjudande myller av människor
på den smala trottoaren.
Han stod stilla och såg strömmen rinna förbi sig. Och
han smålog, ty han tänkte på att denna gata kunde han
nu gå och driva på var eviga kväll i skymningen, genom
människovimlet, tills den blev honom lika vardaglig som
Carl Johans gate där hemma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jennysv/0009.html
