- Project Runeberg -  Jenny /
12

(1920) [MARC] [MARC] Author: Sigrid Undset Translator: Sigrid Elmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

ocli vaser med modellerade rosenbuketter på. Men de sågo
nya nt. Helge tog på måfå en liten tingest och satte på
disken: »quanto?».

»Sette», sade mannen och spretade ut med sju
fingrar. ’

»Quattro!» Helge höll upp fyra fingrar i ny, brun
handske. Och han kände sig med ens glad och trygg
vid sitt hopp in i det främmande språket. Han
uppfattade visserligen ingenting av mannens protester, men var
gång, som den andre talat ut kom han med sitt quattro och
sina fs4a fingrar.

»iSFon antica!» slängde han djärvt in.
Men mannen i boden bedyrade, antica. »Quattro!»,
sade Helge för sista gången — nu hade mannen bara fem
fingrar i luften. Då Helge vände sig mot dörren ropade
mannen på honom — han accepterade. Sprittande glad
tog Helge mot tingesten, som blivit invecklad i ljusrött
silkespapper.

Innan han hunnit gatan ut skymtade han kyrkans
mörka massa mot himlen. Han gick fort. Och han
skyndade sig över första delen av den öppna platsen, där
butikerna lågo med solbelysta fönster och spårvagnarna veno
förbi, bort till de två halvrunda arkaderna, vilka likt
ett par krökta armar omslöto en del av platsen och drog
den in i stillhet och dunkel, in mot den väldiga mörka
kyrkan, i vars mitt den breda trappan sköt långt ut på
torget i en snäckform ad tunga.

Svart mot himlens ljusdunkla valv stod kyrkans
kupol och helgonhärens statyleder över taket till
valvgångarna och trädkronor och hus oregelbundet
uppstaplade på höjden bakom. Gaslyktorna hade liksom ingen
makt här; mörkret sipprade ut mellan arkadernas pelare,
vällde ned för trappan från kyrkans öppna förhall.
Helge gick stilla upp till den, ända fram till kyrkan och
kikade på de stängda järnportarna. Och han gick
tillbaka igen, till obelisken mitt på torget och stod där och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jennysv/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free