Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
ligt, men —» lian vände sig tillitsfullt mot fröken Winge
med det ljusa ansiktet och den vänliga stämman: »Ni
känner ju varandra och — ja, är det inte trevligast för
er att inte ha en främmande med», plumsade han ur sig
och log förläget.
»Nej, kära då» — hon smålog »Det vore bara roligt
— se, där gick er spårvagn och — Heggen känner ni ju
förut och nu oss. — Vi ska nog se till att ni blir
riktigt hemexpedierad ock — om ni inte är trött, förstås.»
»Trött, nej! — Jag vill förfärligt gärna få vara med
er», sade Helge ivrig och lättad.
De andra tre begynte att föreslå lokaler. — Helge
kände inga av namnen; det var inte något av dem som
fadern brukat tala om. Fröken Jahrmann förkastade
allesammans.
»Jaha — då går vi ned till S. Agostino då — du vet,
där det där rödvinet är, Gunnar.» Jenny Winge satte
sig utan vidare i gång; Heggen följde efter.
»Där finns inte musik», invände fröken Jahrmann.
»Jo då — den där som skelar och den andre mannen
är där nästan varenda kväll. Låt oss nu bara inte stå
och söla här längre.»
Helge följde efter med fröken Jahrmann och den
svenske bildhuggaren. ,
»Har herr Gram varit länge i Rom?»
»Nej, jag kom från Florens i förmiddags.»
Fröken Jahrmann log litet. Helge blev generad —
kanske han ändå skulle säga att han var trött och så gå?
Medan de fortsatte ned genom mörka, trånga gator,
pratade fröken Jahrmann hela tiden med bildhuggaren och
svarade knappast då Helge försökte att säga något till
henne. Men innan han hunnit bestämma sig hade det
andra paret redan försvunnit genom en smal dörr vid
slutet av gatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
