Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
den dävna, stinkande luften. Bakom densamma, där
grunden var uppriven härs och tvärs och högar av sopor
och avfall lågo mellan högar av murbruk, stodo gamla
förfallna hus, några halvt nedrivna med öppna rum, där
en vägg fattades — och antika ruiner emellan dem.
Förbi några spridda byggnader, vilka stodo där, som
om man tills vidare glömt att taga dem med i rivningen,
kommo de ut till platsen vid Yestatemplet. Bakom den
stora nya ångsågen och den lilla förtjusande gamla
kyrkan med sin pelargård och det smäckra klocktornet reste
Aventinerhöjden sig med klostren på toppen mot
solhimmeln och med stolta gråa, namnlösa ruiner ibland
sluttningens trädgårdar och klungor av svart murgröna, gråa,
nakna törnbuskar och gul, vintervissnad säv.
Det var just det som alltid väckt hans besvikelse —
i Tyskland och Florens — att de ruiner som han läst om
och tänkt sig i en romantisk ram av löv och grönska, med
blomster i murspringorna, som på de gamla kopparsticken
eller på teaterkulisser, de voro i verkligheten smutsiga och
dammiga, och gulnat pappersrask och tillbucklade
bleckburkar och all möjlig snusk flöt omkring dem, och där
var vass, vinterlig luft omkring dem och söderns
vegetation var endast den gråsvarta evighetsgrönskan, de
nakna, stickande buskarna och den vissnade gula säven.
Nu, denna solklara morgon förstod han plötsligt att
också sådant kan vara vackert för den som kan se.
Bakom kyrkan vek Jenny Winge in på en väg mellan
trädgårdsmurar. Pinjer höjde sig bakom dem och
murgröna föll över dem. Hon stannade och tände en
cigarrett.
»Ja», förklarade hon, »jag är förfallen till tobak. Men
Cesca tål inte att röka för sitt hjärta, så jag måste vara
återhållsam när hon ser det — här ute bolmar jag -som
ett lokomotiv — här är det.»
Där låg ett litet ockergult hus innanför en risig häck. I
trädgården stodo bord och bänkar under ett par stora, kala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
