Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
att han förstår er — vet att ni inte bör gro fast vid den
där skolan, då ni har ett annat arbete, som ligger er om
hjärtat?»
»Jag vet inte. Han var ju mycket glad åt att jag
skulle få komma ut. Men» — Helge sökte litet. »Så
förtroliga har far och jag aldrig varit. Så är det min
mor. Hon var rädd både att jag skulle överanstränga mig
och för det ekonomiska — att min framtid skulle bli
osäker och sådant där. Och mot min mor kan min far inte
ta parti. De äro så olika, ’far och mor — hon har visst
aldrig förstått honom. Så höll hon sig till oss barn —
hon var törfärligt mycket för mig under mina gossår —
och hon var svartsjuk till och med på min far, att han
skulle få mera inflytande över mig än hon. — Ja, hon
var svartsjuk på mitt arbete också — då jag låste in mig
om kvällarna och läste, förstår ni. Och rädd, som sagt,
för min hälsa var hon också, och rädd att jag skulle hitta
på och säga upp min befattning.»
Jenny nickade ett par gånger tankfullt.
»Det var ifrån dem, det där brevet var, som jag
hämtade nyss.» Helge tog upp det och såg på det. Men han
öppnade det inte. »Det är nämligen min födelsedag i
dag», sade han med ett försök att le. »Jag fyller
tjugusex år i dag.»
»Lycka till!» Fröken Winge räckte honom handen.
Hon såg på honom nästan på samma sätt, som hon
brukade se på fröken Jahrmann, då denna smög sig intill
henne.
Hon hade inte förut lagt märke till hur G-ram såg
ut — bara haft ett intryck av att han var lång och
spinkig och mörk, ooh att han hade ett litet spetsigt skägg.
I grunden hade han vackra drag — välformad, hög, lite
smal panna. Hans ögon voro ljusbruna, av en egendomligt
genomskinlig bärnstensglans, och så hade han en liten vek,
fin mun under mustascherna — med någonting trött och
trist över sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
