Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
lat reserverad — jag blev inte alls bekant med henne
förrän hon kom hit ned. Modern är änka för andra
gången — hon heter fru Berner— hon har tre små
halvsyskon — tänk, de hade två små rum, och Jenny låg i en
liten jungfrukammare — knogade och läste och utbildade
sig och vid sidan av det hjälpte hon modern både med
pengar och i huset — de hade inte någon tjänare, och inga
vänner och inga bekanta hade hon. Hon stänger liksom
igen om sig, då hon har motgång, vill inte klaga — men
då hon har medgång öppnar hon armarna för alla som
behöver stöd av henne.»
Fransiska hade fått heta kinder. Hon slog helt upp
sina stora ögon emot honom.
»Jag, ser ni, har aldrig haft andra bekymmer, än dem
som jag själv ställt till åt mig. Jag är lite hysterisk av
mig, och så låter jag mina egna stämningar löpa i väg
med mig. Men Jenny brukar tala med mig om det —
hon säger, att det enda obotliga onda, som vi råkar ut
för har vi alltid förskyllt själva. Och om man inte kan
träna sin vilja till att behärska sina stämningar och
drifter och allt sånt där, säger hon — om man inte längre
är herre över sig själv så gör man bäst i att skjuta sig,
säger Jenny.»
Helge smålog ner till henne. »Säger Jenny» och
»säger Gunnar» och »jag hade en vän, som brukade säga».
Så ung och tillitsfull hon var.
»Ja. Men det gäller kanske andra lagar för fröken
Winge än för er. Kan ni inte tänka er — så olika som
ni två äro — att själva det att leva inte betyder det
samma för två människor.»
»Nej», sade hon stilla. »Men jag håller så mycket av
Jenny — jag behöver henne så väl.»
De hade kommit till bron. Fransiska lutade sig över
räcket. Längre uppåt floden under den brungröna
sluttningen låg en fabrik, vars höga smala skorsten kastade en
skälvande spegelbild ut i det snabbflytande, gula vattnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
