- Project Runeberg -  Jenny /
118

(1920) [MARC] [MARC] Author: Sigrid Undset Translator: Sigrid Elmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

skulle vara skyldig modern någon räkenskap för sitt
giftermål — lika litet som modern tillfrågat henne, då hon
gifte om sig.

»I alla fall skulle det såra mina föräldrar, det vet jag.
Jag är inte glad för det, Jenny — men jag vet att det
skulle ’vara så. Jag ville helst få lov att skriva hem och
tala om att jag förlovat mig. Och sen, eftersom du tänker
resa hem lite före mig — om du ville gå upp och hälsa
på dem.»

Jenny kastade med huvudet, som om hon velat jaga
bort en obehaglig känsla. Så sade hon:

»Jag skall göra som du vill, vännen min — det
förstår du väl.»

»Jag tycker inte om det själv, Jenny. Å nej. Det
har varit så ljuvligt det här — bara du och jag i hela
världen. Men det skulle såra mor så förskräckligt. Och jag
kan inte göra det värre för henne än hon har det. Jag
tycker inte så mycket om mor nu mera — och hon vet det
och sörjer så över det. — Det är ju för resten bara en
formalitet — och hon skulle lida så om hon trodde att jag
ville hålla henne utanför, tro att det vore hämnd för den
där historien, du vet —

Och när det där är överståndet, Jenny — så kan vi
gifta oss. Då har ingen någonting mer att säga. Jag ville
ju gärna att vi gifte oss snart. Vill inte du?»

Hon kysste honom till svar.

»För jag längtar så efter dig, Jenny», viskade han
hett. Och Jenny gjorde inte något motstånd mot hans
ömhetsbetygelser. Men^han släppte henne, litet snabbt
och skyggt. Och han började att breda smör på käx och
äta.

Sedan sutto de borta vid kaminen och rökte — hon i
länstolen, han på golvet, med huvudet i hennes knä.

»Kommer inte Cesca hem i natt heller?» frågade han
plötsligt sakta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jennysv/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free