Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
ny — allt det där — Vestre Aker — Nordmarken. Jag
har gått där så mycket ensam. Å du, jag är rädd för
det där. Jag tycker att det är som om det måste hänga
trasor av min gamla avlagda själ på varenda buske
däruppe.»
»Tyst, tyst, min gosse. Å, jag tycker det skall bli så
härligt — att gå med vännen min på alla de ställen, där
jag har gått ensam och trist så många vårar.»
Hand i hand gingo de ut över den gröna Campagnan
— nu mot kvällsidan hade skytöcknet dragit sig uppåt
fästet och en vårlig vind strök emot dem.
Jenny såg ömt och längtansfull till avsked på
vartenda ting. Nere på landsvägen knarrade höga vagnar,
dragna av oxar, vilkas vitgråa skinn skiftade sammetsmjukt
i brunt — och framför de blåmålade vinkärrorna
pinglade bjällrorna på mulåsnornas röda seldon.
Å, allt var känt och kärt här ute — allt hade hon
sett, dag efter dag mecl honom — hon hade inte själv
vetat att hon hade lagt märke till det en gång, och nu kände
hon plötsligt att allt bränt sig in i hennes sinne
tillsammans med minnena av dessa dagar.
Den torra rödbruna kullen, vars sträva, korta gräs sen
i vintras blivit mjukare och grönare från dag till dag. Och
de trofasta tusenskönorna i den magra jordmånen. De
mystiska gropar, där jorden rasat samman, som de stått
framför och förundrat sig över. Törnhäckarna längs
vägarna och de blanka, saftgröna bladen av den vilda kallan
under buskarna.
Lärkornas oavlåtliga kvitter uppe under det vida
himlavalvet, och de otaliga speldosorna, som spelade till dans
långt ute på slätten på osteriorna — speldosorna med de
underliga glasartade tonerna och alltid de samma små
italienska melodierna.
Å, det var meningslöst att hon skulle resa ifrån det!
— Nej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
