Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Be gamla gråa gårdarna skeno som silver och de nya,
röda uthusen brunno i färgen. Granhultet lyste saftigt
olivgrönt och björkdälden stod rödviolett däremot och
asp-stammarna ljusgröna.
Åja, det var våren. De hetsiga färgerna brinna en
liten stund tills allt blir tindrande guldgrönt och skiner
av livssaft en stund för att mörkna och mogna till
sommar på några veckor. — Våren, då ingen lj^cka är lysande
nog. -i
Kvällen sjönk medan tåget susade vidare. De sista,
långa, röda solstrålarna sköto fram över randen av en ås.
Så blevo där bara kvar på den molnfria himlen ett gyllene
skimmer, som slocknade oändligt långsamt.
Då tåget körde ut från Moss stodo åsarna kolsvarta
mot den klargröna himlen. Och speglingen blev ännu
svartare,, genomskinligt svart i den glasgröna fjorden. En
enda stor gyllene stjärna stod över åsen och dess bild där
nere i vattnet rann ut som en tunn ström av guld.
Hon måste tänka på Fransiskas nattbilder.
Färgernas liv sedan solen gått ned var det som Cesca helst
försökte att måla. Gud vet, hur hon i grunden hade det.
För resten arbetade hon mycket den sista tiden. Jenny
kände en smula samvetsagg — de två sista månaderna
hade hon knappast sett Cesca — och ändå hade det ett par
gånger flugit igenom henne — Cesca hade det visst svårt.
•— Men alla Jennys goda föresatser att nu skulle hon se
och försöka tala med Cesca en gång, de hade liksom
dunstat bort och inte blivit något av.
Det var mörkt, då. hon kom till staden. De voro nere
vid stationen och togo emot henne, modern, Bodil och
Nils.
Med modern var det som om hon sett henne för en
vecka sen. Men fru Berner grät, då hon kysste dottern:
»Välkommen liem. söta barnet mitt — Gud välsigne dig!»
Men Bodil hade blivit så stor. — Hon såg vuxen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
