Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
III.
I slutet av maj hade det gått ovanligt många dagar
om utan att Jenny haft brev från Helge. Hon började
att bli ängslig — hade nästan bestämt sig för att
telegrafera nästa dag, om hon ingenting hörde. På
eftermiddagen var hon på ateljén, och så knackade det på dörren. Då
hon öppnade "blev hon gripen, kramad och kj^sst av en man,
som stod ute i vindsgångens mörker.
»Helge!» Hon jublade. »Helge, Helge — får jag se
på dig! Åh, men så du skrämde mig, din stygging! Åh,
får jag se på dig — Helge — är det verkligen riktigt
du —<» Hon nappade av honom resmössan.
»Ja, det kunde väl inte gärna vara någon annan»,
menade han tryggt och skrattade.
»Ja, men, käre — vad vill nu det här säga, gossen
min?»
»Det skall jag tala om för dig», sade han och hade
inte tid till mer, utan pressade sitt ansikte mot hennes
hals.
»Ja, jag ville överraska dig, förstår du.» De sutto
hand i hand i soffan och pustade ut efter de första
fröjdefulla kyssarna. »Och det lyckades också bra, gjorde
det inte? Å, låt mig se på dig, Jenny! Vad du är
vacker! Hemma tror de att jag är i Berlin nu. Jag tar in
på hotell i natt och stannar inkognito i staden några dar
— är det inte storartat, tycker du inte det? Det är för
resten förargligt att du bor hemma, du. Annars hade vi
kunnat vara tillsammans hela dagen.»
»Vet du», sade Jenny, »då du knackade trodde jag det
var din far, som kom.»
»Far?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
