Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
ning, med det svarthåriga lilla huvudet som en mörkare
skuggfläck mot det ljusa omliänget.
»Du — jag reser hem i morgon. Jag telegraferar till
Lennart tidigt i morgon bittida och så reser jag efter
middagen.
Du förstår väl, Jenny, att du skall stanna här, så länge
som du har lust. Du får inte tycka, att jag är
hänsynslös, men jag vågar inte annat — jag reser genast.»
Hon andades tungt.
»Jag förstår det inte, Jenny. Jag har talat med
honom och han har kysst mig och jag slog inte till honom.
— Jag hörde på allt vad han sade, och jag slog inte till
honom mitt i ansiktet. Jag tycker inte om honom. Det
vet jag nu och ändå har han en sådan makt över mig. Vet
du jag är rädd — jag törs inte stanna, för jag vet inte vad
han kunde få mig till. När jag tänker på honom nu, så
hatar jag honom, men jag blir som förstenad då han talar.
För jag kan inte förstå, att en människa kan vara så cynisk
— så brutal — så skamlös.
Det är absolut som om han inte kunde förstå att det
finns någonting som heter ära och skam — han räknar
inte med det och vill inte tro att andra gör det heller.
Han går utan vidare ut ifrån att det är beräkning, när
vi andra tänker på rätt och orätt. Det är rent som om jag
blev hypnotiserad av det —
Ja, tänk, jag har varit tillsammans med honom hela
eftermiddagen och jag hörde på allt vad han sade. Å,
Gud, han sade något om att nu var jag gift, så nu behövde
jag väl inte göra mig så rar för min dygds skull eller hur
det nu var. För resten så antydde han att han var fri och
att jag liksom kunde få lov att göra mig förhoppningar,
tror jag. Han kysste mig i parken och jag hade velat
skrika, men jag fick inte fram ett ljud. Å, Gud vad jag var
rädd. Och han sade att han skulle komma hit ut i morgon
— i morgon skulle de ha stor bjudning. — Och hela tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
