Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
rosor på. Men de blekröda kristallpärlorna lyste mot
balsens skära bud.
Han böjde sig fram så att ban kunde nå a-tt kyssa
hen-nes fot alldeles över utskärningen av skon. Och han lät
två fingrar glida upp över vristens båge i den
genombrutna strumpan och grep tag om fotleden.
Efter ett litet tag flyttade hon varsamt hans hand, ■—
och han grep och behöll hennes och log emot henne.
Hon smålog tillbaka — så vände hon bort huvudet.
»Du är så tyst, Jenny — är det värmen, som plågar
dig?»
»Åja», sade hon. Och så tego de igen.
Ett stycke längre bort, där en villaträdgård sträckte
sig ned mot vattnet höllo några halvstora barnungar
spektakel på en badhusbro. Och en grammofon uppe i huset
sjöng snörflande. Då och då kom en fläkt av musiken
långt bort ifrån badorten.
»Du, Gert —» Jenny grep plötsligt hans hand. »När
jag har varit de där dagarna hos mamma och kommer
tillbaka till staden igen — så reser jag —»
»Vart då?» — han reste sig på armbågen. »Vart
tänker du resa?»
»Till Berlin», sade Jenny. Hon kände själv att
hennes stämma darrade.
Gert såg upp i hennes ansikte. Men han teg stilla.
Inte heller hon sade något.
Till sist sade han:
»När har du bestämt det?»
»Egentligen har det ju varit min plan hela tiden, vet
du — att jag skulle ut igen.»
»Javisst. Men jag menar, hur länge har du varit
besluten — när har du bestämt att det skulle ske nu?»
»Jag bestämde mig i somras på Tegneby.»
»Jag skulle önska att du hade sagt mig det förr,
Jenny», sade Gram och fast hans stämma var låg och lugn
skar den igenom hennes själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
