Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
är nog på det hela taget lugn och sansad nu, men
gränslöst bedrövad naturligtvis.»
Detta brev korsade ett från Gert Gram. Hans lydde:
Min lilla Jenny!
Tack för ditt sista brev! Först och främst vill jag
säga dig, då du tycks göra dig förebråelser med
anledning av ditt förhållande till mig — kära lilla flicka, att
jag inte gör dig några sådana och då må du inte heller
göra det själv. Du har aldrig varit annat än god och
blid och kärleksfull mot din vän. Aldrig skall jag
glömma din ömhet och din värme den korta tid du älskade
mig — din ljuva ungdom och din fina och blida
hängivenhet under vår korta lyckas dagar.
Vår lycka måste bli kort; det borde vi väl båda ha
vetat. Jag borde ha vetat det — du kunde ha gjort det, om
du hade tänkt därpå, men vad tänka två människor som
dragas till varandra. Att du en dag upphörde att älska
mig, tror du jag förebrår dig det? — Därför att det
vållat mig den bittraste sorgen i mitt för övrigt föga
lyckliga liv — dubbelt bitter för mig, då jag fick veta
att vårt förhållande fått följder, som du skulle komma
att bära genom hela ditt liv.
Och nu ser jag emellertid av ditt brev, att dessa
följder, som jag säkerligen har varit långt mera förtvivlad
över än du själv, vad du än kan ha genomgått av
bekymmer och kroppsliga smärtor, ändå har bringat dig en
djupare glädje och lycka än du förut har mött i ditt liv. Att
modersglädjen helt fyller dig med fred, tillfredsställelse
och livsmod, så att du menar att du med ditt barn i dina
armar skall ha mod att möta alla de svårigheter,
ekonomiska så väl som sociala, som framtiden kan bringa en
ung kvinna i din ställning. Att du skriver detta gör mig
gladare än du kan ana. För mig är det åter ett bevis på
tillvaron av den eviga rättfärdighet, som jag inte kan
betvivla, För dig, som tog fel bara därför att ditt hjärta
var varmt och ömt och törstade efter ömhet skall just detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
