- Project Runeberg -  Jenny /
289

(1920) [MARC] [MARC] Author: Sigrid Undset Translator: Sigrid Elmblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

289

människorna. Jag förstår inte att du vill nedlåta dig till
att vara tillsammans med dem — på det viset.»

»Ibland», sade hon sakta, »så behöver man rent ut
sagt bedövningsmedel Och vad det angår, att nedlåta
sig. —» Han såg ned i hennes vita ansikte. Det bara
blonda håret glänste i månljuset. »Ibland tycker jag inte
det. — Fast nu för ögonblicket — skäms jag. Nu är jag
ovanligt nykter, ser du.» Hon skrattade till. »Men ibland
är jag det inte — till ocli med om jag inte har druckit
någonting. Det är då som jag får lust till att vara med om
det där.»

»Det är farligt, Jenny», viskade han. Och om en
stund: »Jag kan inte säga annat, jag tycker det är
väm-Jjeligt, sånt som i afton. Jag har sett ett och annat du —
hur det går till — jag ville inte se dig plumsa ner — sluta
som något sådant som den där Loulou —»

»Du kan vara lugn, Gunnar. Det blir inte på det
sättet jag slutar. I grunden orkar jag ju inte med det
där. — Jag skall nog sätta punkt för det.»

Han satt stilla och såg på henne.

»Jag vet, vad du menar», sade han till sist sakta.
»Men Jenny — det är andra, som har tänkt detsamma.
Men då man börjar att glida neråt först, sen gör man inte
det, som du kallar att sätta punkt.»

Han slank ner från murkanten, gick bort och tog
hennes hand.

i»Du Jenny — sluta med det där du — vad?»

Hon reste sig upp och skrattade litet.

»Tills vidare i alla fall. Jag är visst kurerad för
rum-mellusten för en god stund nu, tror jag.»

De stöda kvar litet. Så skakade hon hans hand.

»Godnatt då med dig, min gosse! Jag sitter för dig i
morgon då!» sade hon i trappan.

»Ja tack!»

Heggen satt kvar litet ännu och rökte och småfrös och
tänkte, innan han gick ner till sig själv.

19—203336. Un ds et, Jenny.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:30:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jennysv/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free