Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
var färdig. Och han läppjade på sitt rödvin och
gnuggade de doftande mandarinskalen mellan fingrarna.
Heggen satt och rökte och stirrade framför sig. De
voro så gott som ensamma i lokalen.
»Har du lust att läsa det brev som jag fick från Cesca
här om dagen?» sade Jenny plötsligt.
»Tack! Jag såg att det låg ett brev till dig från henne,
ja. Det var från Stockholm.»
»Ja. De äro där nu och kommer att bli där i vinter.»
Jenny tog upp brevet ur sin handväska och räckte honom.
Kära söta Jenny min!
Du skall inte vara ond på mig för att jag inte har
tackat dig ännu för ditt sista brev. Jag har tänkt var
dag att jag skulle göra det, men det har inte blivit något
av. Jag är så glad åt att du är i Rom igen och att du
målar, och att du har Gunnar att vara tillsammans med.
Yi ha rest tillbaka till Stockholm nu och bor på det
gamla stället. Det var omöjligt för oss att bo kvar i vårt
torp, då det blev riktigt kallt, för där drog så och vi
kunde egentligen bara få varmt i köket. Men bara vi en gång
kan få råd att köpa den lilla stugan, men det blir för
dyrt, för vi fick lov att rusta upp så mycket på den och
göra om ladan till ateljé åt Lennart och sätta upp
kakelugnar och en hel hop annat, men vi har hyrt den till nästa
sommar, och det är jag glad åt för det är den plats, som
jag tycker mest om i hela världen. Du kan inte tänka dig
någonting så härligt som västkusten, det är så
egendomligt där, så fattigt och väderbitet med de gråa klipporna
och de stormhärjade busksnåren här och var i klyftorna
och kaprifolierankorna och de fattiga små stugorna och
havet och den underbara himlen. Och de tavlor som jag
har målat därifrån påstår folk äro bra, och Lennart och
jag har haft det så ljuvligt där, nu äro vi alltid vänner och
när han tycker att jag är konstig nu, så bara kysser han
mig och säger att jag är en liten sjöjungfru och sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
